2006-02-06

Svenska bankers internettjänster

För ett par veckor sedan skickade jag ett och samma e-brev till kundtjänst hos ett antal svenska banker. De jag skickade till var Föreningssparbanken, Handelsbanken, Ikanobanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea och SEB.

Jag har fått svar från en del av bankerna. Jag har även blivit hänvisad till en rapport som Funka.nu har skrivit i uppdrag av Internetworld. Jag visste inte att den rapporten fanns. Det står många intressanta saker i den.


Handelsbanken

Daniel Carlman, affärsutvecklare för internettjänsten, Handelsbankens utvecklingsavdelning, var först ut med att svara på mitt e-brev. Han har arbetat med användbarhetsfrågor och ofta i samverkan med några av Handelsbankens blinda användare.

Han skriver att användaren tyvärr inte kan ändra kontrast på webbplatsen, men han/hon kan ändra teckenstorleken. Webbplatsen fungerar bra med s k braille-läsare, enligt egna (Handelsbankens) tester med blinda användare. De försöker att i möjligaste mån förse alla bilder med alt-taggar. Tyvärr har de haft problem med deras publiceringssystem, så det har inte fungerat fullt ut. Men de arbetar på det.

Daniel Carlman säger att Handelsbankens alla funktioner kan utföras med tangentbordet, om man inte kan använda musen. Menyerna är gjorda så att Tab-tangenten kan användas.

Jag frågade honom hur inloggningsförfarandet gick till om man inte kan använda en säkerhetsdosa. Han berättade att Handelsbanken inte använder sig av säkerhetsdosa, utan certifikat, ett litet datorprogram som användaren installerar på sin egen dator.

Min sista fråga till Daniel Carlman var "Skulle det finnas möjlighet att efter behov anpassa Internetbanken så pass mycket att alla, oavsett funktionshinder, kan använda Internetbankens alla tjänster?". Hans svar återger jag här i ett citat. "Vi jobbar efter detta mål. Så länge som de anpassningar som man behöver göra inte är av försämrande natur för majoriteten av användare så försöker vi att införa dessa. Handelsbanken är en mycket kostnadsfokuserad bank och detta bidrar till att vi tyvärr inte alltid är först ut med nya tekniska innovationer."


Föreningssparbanken

Angelika Melchior på VSS/Kanalintegration, Föreningssparbanken, har också svarat på mina frågor. Hon vill poängtera att hennes svar utgår ifrån den nya versionen av internetbanken som lanserades sommaren/hösten 2005.

Både på Föreningssparbankens webbplats och på internetbanken finns ett val att höja kontrasten. Teckensnitt och teckenstorlek kan även ändras, både via meny i internetbanken och i webbläsarens inställningar. Teckenstorlekarna är alltså relativa och inte absoluta.

Hela webbplatsen är byggd enligt WAI:s riktlinjer, säger Angelika Melchior. Därmed är det fullt möjligt för de som använder skärmläsare eller braille-läsare utan vidare problem. Alla relevanta länkar och bilder har "alt"- och "title"-taggar.

Alla funktioner i Föreningssparbankens internetbank går att utföra med enbart tangentbordet. För att identifiera sig i internetbanken måste användaren ha en säkerhetsdosa. För de som inte kan använda den vanliga dosan, finns en dosa med större knappar att tillgå. Enligt Angelika Melchior arbetar Föreningssparbanken just nu med att utveckla olika metoder för synskadade; bl a en säkerhetsdosa som kan "tala", kortläsare och mjukvarubaserade certifikat. Angelika Melchior hoppas att Föreningssparbanken kan erbjuda en lösning under detta år.

Föreningssparbanken arbetar aktivt med att göra webbplatsen och internetbanken tillgänglig för alla, oavsett funktionshinder. Idag är webbplatsen certifierad av Funka.nu, men deras målsättning är att även internetbanken skall certifieras.


SEB

Daniel Larryson på SEB vill först och främst poängtera att internetbanker har betydligt svårare att hitta lösningar för funktionshindrade än en ren informationstjänst.

Användaren kan inte ändra kontrasten i internetbanken, inte heller teckensnitt eller -storlek. Dock finns det i Mozilla Firefox en funktion för att ändra teckenstorlek, men enligt Daniel Larryson innebär den problem med navigationen.

SEB:s identifikationsförfarande, ett s k digipass, är mycket svår att använda för synskadade, enligt Daniel Larryson. Det finns en extra stor digipass att tillgå för synskadade och personer med motoriska problem. Men när användaren väl är inloggad, kan skärmuppläsning användas.

Alt- eller title-taggar används inte konsekvent på internetbanken. Tab-tangenten kan användas, men inte för navigation mellan sidor. Enligt Daniel Larryson är möjligheten att anpassa teckenstorleken SEB:s första prioritet att åtgärda.


Nordea

Rikard Svensson på Nordea har svarat på mina frågor. Användaren har inte möjlighet att ändra kontrasten, inte heller att ändra teckensnitt/-storlek. Dock fungerar internetbanken tillsammans med skärmuppläsare och braille-läsare.

Alt-taggar finns på alla bilder, men inte title-taggar. Nordea försöker införa länktexter som kan förstås utanför sitt sammanhang, även då de läses med punktskrift eller läses upp i tal.


Egna reflektioner

Jag är själv kund hos Föreningssparbanken och Länsförsäkringar Bank. Jag tycker att svenska banker är rätt bra i tillgänglighetssynpunkt. Det finns dock mycket att förbättra, men eftersom för internetbanker är säkerheten så viktig är det kanske svårt att göra så mycket för funktionshindrade. Jag vet inte.

Kommentera gärna! Berätta dina upplevelser!


Liten ordlista
  • Alt-tagg: Gör att en bild kompletteras med en beskrivande text, så att även synskadade kan tillgodogöra sig innehållet i en bild.
  • Title-tagg: Gör att en textlänk kompletteras med en beskrivande text, så att även synskadade kan veta mer till var en länk leder.
  • Säkerhetsdosa: En liten dosa som en del av bankernas kunder måste använda för att kunna identifiera sig på internetbanken.


Länkar (skrivna i den ordning som texten ovan tar upp dem)

Inga kommentarer: